Medicinska språkgruppen har sammanställt en Finsk-svensk ordlista i hälso- och sjukvård.
Språkgruppen består av sex personer som utgör en styrelse. Språkgruppen samarbetar med Forskningscentralen för de inhemska språken och Finska läkaresällskapet.
Medicinska språkgruppen välkomnar alla frågor, förslag till termer på svenska, kommentarer och synpunkter. E-postadress till hela styrelsen: medicin[snabel-a]focis.fi
Terminologicentralen TSK har anpassat ordlistan till TEPAs termpostmodell.
Utgivare: Forskningscentralen för de inhemska språken, 2008.
Detta är den andra upplagan av Finsk-svensk utbildningsordlista. Sedan den första utkom 1997 har en hel del nya termer tillkommit i och med att utbildningsslagstiftningen förnyats och nya läroplaner fastställts för såväl den allmänbildande utbildningen som yrkesutbildningen. Ambitionen är att förenhetliga terminologin så att nya termer som tas i bruk i på svenska i Finland i mån av möjlighet ska vara desamma som de som används i Sverige. Mycket annat har också skett inom utbildningssektorn och därför innehåller den nya ordlistan en mängd nya begrepp från bl.a. informationstekniken och den virtuella skolan. Denna upplaga har dessutom kompletterats med en del nya termer från högskole- och universitetsvärlden. Samtidigt har listan också utökats med aktuell utvärderingsterminologi.
Den nya upplagan bygger på den förra, och många termer som t.ex. inte längre används i de nu gällande läroplanerna har fått stå kvar för att de även i framtiden kan behövas. I vissa fall är noterat att ordet använts tidigare eller förklarat hur uttrycket ändrats.
Ordlistan har tillkommit i samarbete mellan Utbildningsstyrelsen och Forskningscentralen för de inhemska språken. Redaktör för den första upplagan av ordlistan var Susanna Karjalainen medan uppdateringarna inför denna upplaga har gjorts av Silva Björk och Sofia Wallin. Det är självklart att också denna ordlista behöver uppdateras allt efter som nya begrepp och termer bildas. Redaktörer är därför tacksamma för alla förslag till ändringar och tillägg. De kan skickas till svenska[snabel-a]focis.fi
Terminologicentralen TSK har anpassat ordlistan till TEPAs termpostmodell.
Utgivarna: Forskningscentralen för de inhemska språken och Utbildningsstyrelsen, 2005?.
Forskningscentralen för de inhemska språken har i samarbete med Sverigefinska språknämnden sammanställt en Finsk-svensk-finsk idrottsordlista som baserar sig på en av Sverigefinska språknämnden redan utgiven svensk-finsk ordlista över de olympiska sommargrenarna.
Syftet med Finsk-svensk-finsk idrottsordlista är att uppmärksamma journalister, lärare, översättare, idrottsaktiva barn och ungdomar samt övriga idrottsintresserade på de svenska och finska benämningarna inom idrotten.
Finsk-svensk-finsk idrottsordlista innehåller cirka 8300 uppslagsord vilka huvudsakligen är hämtade ur tävlingsbestämmelser och idrottslitteratur samt från idrottsförbundens webbplatser och informationsmaterial. I ordlistan tas benämningar på grenar, tekniker och redskap upp, dessutom har terminologi som används i samband med tävlingar och administration av tävlingar, såsom benämningar på funktionärer och bestraffningar, tagits med.
Idrottsordlistan är sammanställd av Hannele Ennab vid Sverigefinska språknämnden och Sofia Wallin vid Forskningscentralen för de inhemska språken. En expertgrupp bestående av sakkunniga inom idrotten har kontrollerat innehållet i den.
Vid utarbetandet av ordlistor utgör begränsning av materialet oftast en svårighet. Innehållet i denna idrottsordlista är främst fokuserat på de olympiska grenarna, därtill förekommer termer som härrör sig från motionsidrott, skolidrott, golf, rally och formel 1. Vid många uppslagsord finns det en hänvisning till den idrottsgren termen förekommer i, samt i vissa fall även en definition. Endast idrottsrelaterade termer har tagits med som motsvarighet till uppslagsorden.
Förslag på förbättringar och kompletteringar tas gärna emot och kan skickas till idrott[snabel-a]focis.fi.
Terminologicentralen TSK har anpassat ordlistan till TEPAs termpostmodell.
Utgivarna: Forskningscentralen för de inhemska språken och Sverigefinska språknämnden, 2005.
Tämä sanasto perustuu seuraavaan lähteeseen:
Suomen Kemian Seura . Kemiska Sällskapet in Finland r.y.,
Englantilais-suomalainen kemian perussanasto,
toinen korjattu painos, Helsinki, 1999
Kemian asiantuntijana sanaston termipankkijulkaisua muokattaessa on toiminut FT Ilkka Pitkänen.
Helena Rummukaisen ja Ulla Luodeslammen laatima Metsä- ja puutalouden kaupan sanaluettelo sisältää lähes 1500 keskeistä termiä metsätalouden, metsäteollisuuden ja kaupan aloilta. Suomenkielisille termeille on annettu saksankieliset vastineet.
Julkaisija: Helsingin yliopiston puumarkkinatieteen laitos, 1985. ISBN 951-45-3586-3.
Jaakko Wuolijoen laatima Suomalais-venäläinen kone-elinopin sanasto vuodelta 1979 käsittää noin tuhat termiä kone-elinopin, lujuusopin ja metalliopin aloilta. Suomenkielisille termeille on annettu venäjänkieliset vastineet.
Suomen Tieyhdistyksen julkaisema Tie- ja liikennesanasto käsittää yhteensä noin 4150 suomenkielistä alan termiä ruotsin-, englannin- ja saksankielisine vastineineen. Mukana on lisäksi keskeisiä lähialojen termejä.
Julkaisija: Suomen Tieyhdistys ry, 1985. ISBN 951-95122-7-6.
Työterveyslaitoksessa toimi vuosina 1985-87 johtoryhmän asettama työryhmä, jonka tehtävä oli luoda laitokselle monikielinen toiminimikkeistö lähinnä kansainvälisen yhteistyön tarpeisiin. Aloite työhön tuli valtiovarainministeriön Hallintokielen sanastotoimikunnalta, joka hyödyntää Työterveyslaitoksen nimikkeistöä valtionhallinnon sanastotyössä. Toiminimikkeistössä on noin 120 nimikettä suomeksi, ruotsiksi, englanniksi, saksaksi ja ranskaksi.
Julkaisija: Työterveyslaitos, 1988.
Vesiensuojelun sanakirja sisältää noin 3200 suomenkielistä vesiensuojelualan termiä englannin-, saksan-, ruotsin- ja vironkielisine vastineineen (painetussa kirjassa myös venäjä). Vesiensuojelu on käsitetty varsin laajasti ja mukana ovat keskeiset termit hydrobiologian, hydrokemian, limnologian, merentutkimuksen, hydrologian, hydrometeorologian, hydrauliikan, kalatalouden, luonnonsuojelun, vesihuollon, vesien säännöstelyn, maanparannuksen, vesiliikenteen, öljyntorjunnan ja vesilainsäädännön aloilta.
Julkaisija: Vesi- ja ympäristöhallitus, 1988. ISBN 951-861-155-6.
Sanasto käsittää Jan Grönvallin Teknillisen korkeakoulun arkkitehtiosastolle vuonna 1987 tekemän diplomityön Finsk-svensk ordförteckning för stadsplane och byggnadsplanearbete sanasto-osan.
Neste Oy:n Neste - öljystä muoveihin -teoksessa on julkaistu noin 230 käsitteen sanasto, jossa on suomenkielisten termien ja määritelmien lisäksi termivastineet ruotsiksi ja englanniksi.
Julkaisija: Neste Oy, 1992. ISBN 952-9553-06-4.
Svenskt lagspråk i Finland – ruotsinkielinen lakikieli (Slaf) -käsikirjaan (VNK 2017) kuuluva suomi–ruotsi-sanasto sisältää suomenkielisissä lakiteksteissä usein esiintyviä sanoja, ilmauksia ja fraaseja sekä suositukset näiden ruotsinkielisiksi vastineiksi. Sanastossa on lähes 1600 tietuetta. Käsikirja on laadittu valtioneuvoston ruotsin kielen lautakunnassa.
Julkaisija: Valtioneuvoston kanslia, 2017. ISBN 978-952-287-297-5
Sanastokeskuksen minisanastoja -tietokannassa on lähinnä Terminfo-lehdessä julkaistuja minisanastoja. Minisanastot ovat suurimmaksi osaksi Sanastokeskuksen harjoittelijoiden laatimia.